Dikt till en vanlig jul.

I

När fjärde ljuset brinner
Och julen står på glänt
En liten pappa springer
Och undrar vad som hänt

Vi skulle vara klara
Med julklappar och mat
Skratta och så bara
Duka fram vårt fikonfat

Han skäller så på sina barn
Och lite på sin fru
Städa era jävlar!
Annars blir det ingen jul!

II

Att den stilla granskog
glittrar kall och vit av snö
Det Retar bara pappan
längst bak i skitlång kö

Ett plastpaket med lax i
Har tvingat honom hit
Till kassakön på maxi
Där pappan tänker ”skit”

Nu är han nästan framme
Det kan inte va sant
En långsam gammal kärring
Betalar allt kontant

Laxen börjar härskna
Det gör pappan med
När tanten räknar mynten
Då räknar pappan ned

En julstressvresig pappa
Vill trampa tant på tån
Det surrar i hans ficka
Då ringer telefon

Hela Maxi tystnar
Och ser mot kassa sju
”Jag skiter väl i rödkål
Jag ska betala nu!”

III

Så väcks på julafts morgon
En sliten mor och far
Som pysslat hela natten
Drömt om sysslor
De har kvar

De väcks av de små barnen
Som nyss fått hot och skäll
I gryning frågas pappan
Hur länge det är till kväll

”Ni är onda låt mig sova!!”
Men han sväljer detta vrål
När han ser på sina ungar
Ja då fyller kärlek
Hans plånboks djupa hål

För i all stress och ångest
All julhetshysteri
Så glömde denna pappa
att julen är magi

Ett argt brev till nationalister, rasister, nazister och andra sverigedemokrater

Kära människor.

Så fort det finns en arena för politisk debatt där man får uttrycka sina åsikter så ploppar det fram idioter som svampar.
Jag skäms å era vägnar, för själva tycks ni inte ha vett nog att göra det.
Bittra och rädda sitter ni framför skärmen och eldar på varandra med olika hitte-på-statistik och extremist-dåd som tillskrivs alla muslimer.
Ja, alltså inte bara muslimer. Nej afrikaner och romer också, ja och så judarna och bögarna, socialisterna och kommunisterna. För att inte tala om politikerna i Stockholm!
För politikerna i Stockholm, det är ena jävla kretiner det. Kretiner som vaknar på morgonen, skriver några nya paragrafer i PK-bibeln innan de går ut och pissar på flaggan medans de hittar på lite nya lögnaktiga vis att göra landet sämre för alla.
Och skor sig på skattebetalarna, det gör de också.
Ja, om det inte är Sverigedemokrater då. Som ”vågar säga vad alla tycker innerst inne”. För när de ljuger, då är det inte så jävla farligt. Det kan ju hända den bäste. Och uppenbarligen gör det ju det. Ganska ofta. Typ HELA JÄVLA TIDEN!
”Nä!? Jag är inte en person som säger såna saker!”
”Jag har inget med avpixlat att göra”
Och inte ska man behöva bli misstänkt för att vara rasist bara för att man varit nazist!?
Ja, och lite jävla nazist ska man få vara utan att folk ska komma dragandes med det?
Och så är det ju inte mer än rätt att partiledaren tjänar sketamycket pengar- det var ju de andra som började.
Och själva tycker ni er tillhöra någon slags överlägsen stam med religiös samhörighet med den geografiska yta vi i dag kallar Sverige.
Men vet ni vad?
Ni är ta mig tusan ett stort lass av misslyckade arsel som inte har tillstymmelse till empati eller förståelse.
Även om ni själva inte anser er vara nazister eller fascister så är den makt sådana vidriga ideologier uppbyggda av er idioter.
Om ni tror att något land, samhälle eller någon civilisation byggts av er, eller ens såna som er så har ni skitfel.
Ni river ner. Ni vittrar, beväpnade med det enda ni har att tillgå- bitterhet och ett omåttligt lass med dumhet, ner allt ni kan till damm och grus.
Fy fan.
Världen förändras, det har den alltid gjort.
(Paus för att ni ska hinna tänka efter, så tar jag sats och fortsätter)
ALLTID!!
”Vad tror du Per-Albin Hansson sagt om han gått in på Rosengård?”
Vad tror jag om det?
Han hade väl blivit förvånad och kanske sagt ”Nämen hu vilka taskiga levnadsförhållanden det är här- det får vi bättra på med lite solidaritet och skattehöjningar”
Men vad tror du själv då, att Per-Albin Hansson sagt om han såg Facebook!!?
Och hur det är fullständigt nedlusat av porrgubbar som åker till Thailand bara för att utnyttja småflickor och sprida skit om hur det svenska folket är överlägset alla andra?!
Han hade nog, ta mig tusan, slagit er på käften allihop.
Men skulle ni ens sken av att förstå den här samhällsförändringen så tror ni att världen ska, eller bör, förändras till hur det var när ni var små och iallafall era föräldrar älskade er. Nu tycks ni mig vara ytterst svåra att älska. Som bittra små harbajsar i ett russinpaket.
Ni söker liksom tillhöra något och då väljer ni Sverige och kristendomen!?
Jävla idioter.
Jesus pratade om kärlek och förståelse om att förlåta och sånt som ni inte skulle känna igen om det så regnade er i ansiktet. Och det ”Sverige” ni talar er varma för ja det var ju det svenska folkhemsjävla Sverige.
Solidari-fucking-tet!
Ett samhälle vars själva grundbult var att göra sig fritt från traditioner och historiskt arv. Störta skall det gamla snart i gruset!?
Nej, ni har ta mig tusan en så stor brist på empati och intelligens att ni får den här gruppen att framstå som ett tankens och människans svarta hål.
Så sitt ni där och beröm varandra för väl ihopknåpade konspirationsteorier. Döp era hundar till Himmler och dra sen käpprätt åt helvete!

Och knappt hinner jag lugna ner mig från min frustration innan ni ställer er upp och med all tydlighet och helt utan självinsikt exemplifierar vad det är jag känner mig så jävla trött på.
”Det här är en diskussionsgrupp, kom med sakligt underbyggda argument, gör något konstruktivt och sitt inte bara där och var arg.”
Ja men visst, så funkar ju de här grupperna. Ni nationalister står för fakta, konstruktiv diskussion och framför allt en trevlig och sofistikerat samtalston.
Skojar du?
Nähänä, så fort en kvinna säger något, oavsett hur välunderbyggt och trevligt det än är, så kryper de mest sexuellt frustrerade majstångsonanister fram ur sina mödrars källare och börjar dregla om gruppvåldtäkter och andra perversa sexmaktsfantasier. Pinsamma och äckliga idioter som blir jättearga på att det kommer hit ännu fler människor som per automatik får större chans att träffa en kvinna som älskar dem. Men i stället för att ifrågasätta sig själva så blossar hatet mot alla andra upp. ”Ut med dem! Död åt dem!” för om alla andra män, och för all del lesbiska kvinnor, försvann så kanske någon skulle bli tillräckligt desperat för att åtminstone överväga fysisk kontakt.
Och så den där jävla kulturen ni säger er beskydda och värna.
Men för i helvete!
Blood and honour Sweden!!??
På engelska??!!
Också här helt utan ett uns av självinsikt eller verklighetsförankring.
”Vi i vår coola klubb har valt att använda ett namn på engelska för att visa hur mycket vi bryr oss vårt fädernesland. Det finns två anledningar till detta. Först och främst handlar det om att svenska språket är så jävla töntigt. Engelskan är tuffare liksom. Mer actionfilm än socialrealism och därför lämpar sig bättre för att säga typ tuffheter. Ja, och sen handlar det ju om att alla våra andra kulturella attribut kommer från England och USA- musik, kläder och hela kånkarongen.
För det andra lever vi ju i en internationaliserad värld där förståelse över gränserna är överordnad den nationella identiteten.”
För jäveln!
Eller så skriver man något om hur viktigt det är att bevara och värna det svenska språket, men då med stavfel eller grammatiken från helvetet.

Sen det där om fakta. Det spelar ju ingen som helst roll i debatten med er. För i er värld väger ett youtubeklipp tyngre än forskning. Kan bero på de rörliga bilderna eller att budskapet är så fokuserat på att förmedla en känsla att ni inte kan undgå att svepas med. Rädsla och hat. ”Jag lärde mig allt jag behöver veta för att nå full insikt om Koranen på fem minuter. Skitbra film. Alla muslimer är onda.”
För allt annat är PK.
Och PK är det värsta som finns. Det är en jättekonspiration som de anti-vita har lyckats snärja alla som inte tycker som ni med. Den spänner över hela samhället. Så fort någon ska skriva eller säga något så kollas det först av med den anti-vita PK-eliten. Kanske per telefon.
”Aftonbladet”
”Hej, det är Jonas, är PK-eliten inne?”
”Ett ögonblick bara ska jag koppla dig till kulturredaktionen.”
”Bra, för jag behöver kolla av en åsikt innan jag uttrycker den.”
Och hela det där idiotpratet om att vara ”anti-vit”, vad är det för jävla dynga?
Jag har inget som helst jävla ansvar att en viss hudfärg ska finnas kvar. Va?
Är din fru blond? Då är ju du anti-rödhårig!
Vill du skaffa barn med någon är väl det ditt val. Ja, alltså så länge hen är med på det. Och om din grannes partner inte ser likadan ut som din så finns det väl ingen som helst anledning för dig att reagera på det med hat, förakt och rädsla. Det är ju inte så att dina ”vita” barn blir färgade av att leka med dem? Det är inte så det funkar. Om man skelar med ögonen, så där på skoj, så blir man faktiskt inte sån- oavsett vad du fick berättat för dig när du var liten.
Det samma gäller hudfärg.
Och till sist godhetsnazist. Suck. Den är så jävla töntig och patetisk. ”Det är demokraterna som är de riktiga fascisterna, som tror att de vill allas bästa.
Men det är ju vi som vill förtrycka folk beroende av hudfärg och bränna moskéer och kränka skiten ur dem som kommer från andra länder- det är vi som är de goda. För det bästa är ju om alla blir som jag, för jag är så jävla bra.”
Ja, jag vill allas bästa. Du tycker det är fel?
Ska man inte vilja det?
Ah, nej- man ska tydligen vilja vissas bästa. Det är fint det.
Då är man bra.
Lika bra som du.

Ja, om man som ni utgår från att ändliga resurser som olja är oändliga och att oändliga grejer som arbetstillfällen är ändliga- då kanske.
För det där med klimatförändringar är ju bara ytterligare en del i PK-konspirationen som vill förhindra att Volvo finns kvar i Göteborg och istället få oss att åka buss som riktiga jävla kommunister.
”Jag har aldrig sett någon växthuseffekt. Förr körde jag skitmycket bil utan att göra någon skada, och nu får man knappt göra en burn-out utan att någon miljömupp kommer och säger att man ska sluta.”
”Oljan är inte slut. Det är bara araberna som luras för att de ska få mer pengar att bygga moskéer i Hovmantorp för. Ja, fast det egentligen är skattebetalarna- det vet ju alla. Varför ska de bygga moskéer när vi behöver äldreboenden?”
Och sen kommer vi till det mer oändliga.
”Det finns inte jobb så det räcker till alla svenskar ju!”
Ytterligare ett idiotargument. Det finns så många jobb som skapas.
Eller har kanske PK-eliten bestämt att det finns ett maxantal? Hur gör då länder med större invånarantal än Sverige?
”Jo, nu får ju varje land bara tre miljoner jobb, så ni andra 234 miljoner blir arbetslösa. Och inte får ni starta företag och anställa folk heller, då överskrider vi vår tilldelade kvot.”

Men ni leker ”hela havet stormar” på fullaste allvar. Det finns alltid en stol mindre än antalet deltagare. Den som blir utan försvinner, tillsammans med en stol. Ni leker den hänsynslöst och rått. Knuffar undan de andra deltagarna och ser med skräck på hur stolarna försvinner en efter en.
But I got news for you:
Någon TAR STOLARNA!
De försvinner inte bara utan finns där någonstans i rummet.
Om nu alla deltagarna blir skittrötta så kan man faktiskt sluta leka, plocka fram alla stolarna och vila. Kanske dricka lite kaffe.
Men inte i er begränsade jävla skitvärld. Leken är allvar och ni ifrågasätter varken var stolarna tar vägen, om det finns fler, om man kan dela stol eller tillverka nya.
”Vi har för stora barngrupper i förskolan”
”Jaha. Hur ska vi göra? Ska vi döda lite ungar, eller inte låta fler barn börja? Nä, vi kanske ska förbjuda människor att föda fler barn, bara tills vi fått mer plats inom barnomsorgen.”
Satsa mer jävla resurser eller förändra hur förskolan fungerar så den funkar till de rådande omständigheterna.
Men inte fan fattar ni det. För i er värld försvinner stolarna bara.

Och ni slåss om vinsten.
Lekens sista stol.
Gör det då.

Finns de ens?

Är de ens ett parti?

Ja, Sverigedemokraterna alltså? Det är en fråga som gnagt mig ett par dagar. Det känns liksom lite mysko tycker jag. Så jag kollade med det allvetande Wikipedia, och ta mig tusan om det inte redan i första meningen avslöjades att de nog inte är det.
” Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val.[1] ”

För det är ju där i det första påståendet, eller definitionen, som det krackelerar. En organiserad grupp.
Det är de ju uppenbarligen inte. De har förlorat typ en sjättedel av sina mandat, och då inte som andra partier – i samband med, utan efter förra valet. Under den där perioden när man INTE röstar. Det är ju typ som rysk roulett på politisk nivå. En av sex röster på SD är oladdad, eller än värre – laddad med en fullfjädrad nazist eller annan idiot.
Jo, för så säger de i toppen. Att de har en massa idioter i partiet, idioter som de nu rensar ut.
Om inte ”idioterna” gjort sig av med partiet innan då.
Så, om så många av de som ställde upp som kandidater i förra valet inte vad Sverigedemokraterna anser vara lämpliga, finns de då ens?
För det är ju det där som Wikipedia inleder med ”en organiserad grupp”, det tycks de ju inte vara.
De är ju något annat.
Partiet har ju knappt ens ett ungdomsförbund. Jo, alltså de har ett ungdomsförbund, men det är inte så att de tycker likadant. De delar inte ideologi. Partistyrelsen och ungdomsförbundet typ tokbråkar.
Det känns ju inte heller särskilt organiserat, att de har ett ungdomsförbund som enligt partiledningen ”inte delar partiets värdegrund”. Jag menar, VÄRDEGRUND. Det är ju liksom hela konkarongen.
Inte att ungdomsförbundet ser annorlunda på bostadspolitiken, eller studiemedel. Värdegrund.
Värdegrunden är ju det man baserar hela sin politik på. Man skulle kunna säga att politiken partiet för är ett sätt att bygga samhället på denna värdegrund. Som SD och SDU inte delar. Då är det väl typ två olika partier? Ja, inte är det ”en organiserad grupp”. Två, eller fler, grupper.
Och riksdagsledamöterna, det är väl de som är där den ”organiserade grupp” som utgör partiet.
Inte alls.
Där sitter en brokig samling människor, med olika tycken och tankar. Den ene mer radikal än den andre. Det visade sig ju alldeles efter valet att inte ens partistyrelsen delade partiets värdegrund.

Så då är frågan jag ställer, vad är de? Egentligen?
För ett parti vars politik och värdegrund inte är representativ för de kommunalt förtroendevalda, riksdagsledamöterna, ungdomsförbundet eller ens partistyrelsen. Vad är de då?
De är ju typ ingenting.
Själva hävdar de att de är Sveriges tredje största parti.
Och folk röstar på dem.
Fast de egentligen inte finns.

Brev till dig som vill försvara Sverige från islamisering.

Jag gick just omkring och funderade över hur lika vi på bägge sidor uppfattar vår samtid.
Bägge sidor är rädda för det vi upplever som en växande ondska.
En ondska som kommer äta upp och skita ut det vi i vårt land byggt upp under generationer.
En växande oro driver oss att göra det vi anser vara rätt. Att värna och utveckla det som är fint.

Att vi, på det viset, är så lika är anledningen att vi aldrig möts.
Man varken kan eller bör kompromissa i kampen för ljuset. För vi vet att det är i skymningen skuggorna växer.
Men skillnaderna då?
Det finns ju också det som skiljer oss åt.
Det som får vår meningsmotståndare att representera natten. Mörkret och just den ondskan vi fruktar.
I mitt fall är det den förkärlek för hur ni, jag säger ”ni” men tänker ändå att det inte missuppfattas, utan åthävor är beredda att åsamka oskyldiga människor och barn lidande och förödmjuka dem. Inte på grund av någon annan anledning än att de fötts.
För att beskydda det ni värnar drar ni er inte för att kränka dessa människor och neka dem det skydd och den trygghet de önskar, och enligt ”oss” förtjänar.
Vi, eller i alla fall jag, upplever att er kamp är hänsynslös och att ni slår på tok för brett.
Ni räds de våldsamma och bakåtsträvande fundamentalisterna men ni slår därför mot alla. Ni vill skydda oss mot ondskan genom att säga ”nej” till barn som söker hjälp när de flytt från den ondska ni upplever växande.
Utan att tveka vill ni skicka dessa människor, män, kvinnor och barn, tillbaka till en del av världen där mörkret täcker allt. Flyktingläger där sjukdomar, hunger och våld härskar.
Till att hungriga sova i tält de kallaste nätter.

Jag upplever ert ”ljus” som ett kallt och hårt alternativ. Som ett blinkande lysrör i en bläcksvart källare.
Ett kallt och egoistiskt sken där inte alla får plats.
Ett ljus, hårt och ständigt surrande av osäkerhet, som allt för ofta låter mörkret ta över.
Någon eller några försvinner varenda gång det slocknar.
Och i detta förtvinande ljus är ni noga med att stå i mitten.
Ni skriker ”nej!” Och ”mitt” så snart något rör sig i skuggan. För ert ljus är ett rädslans och egoismens ljus. Allt okänt är ett hot. Ingen förtjänar en hjälpande hand. Ljuset räcker inte till.
Och det är den som står längst ut i flocken som slår hårdast. Den som är räddast.
Ert ljus är inte mitt.
Ert ljus är bara ert.
Jag söker ett annat, varmare och mer permanent ljus.
Ett fönster som släpper in solen.
En dörr ut i dagen.
Söker ett allas ljus som kan skingra mörkret.
Ett ljus vi njuter och söker tillsammans. Och i vårt sökande famlar vi måhända genom samtidens mörker men vi gör det hand i hand.
Tillsammans.

Högtidernas värnande

När man betänker hur många uttalande av sina politiker som SD-toppen dementerat eller rättat till, blir det svårt att inte stirra sig blind på det faktum att partiet hävdar vikten av att alla ska sjunga med i ”små grodorna”.
Sjung med eller flytta.

Olika nyanser av brunt?

Jag läste just om ”vardagsrasism” vilket fick mig att fundera.
Finns det någon annan sorts rasism?
Partyrasism?
Högtidsrasism?
Kan man vara så där lite mysigt rasistisk i soffan på fredagskvällen. Fredagsfinal i Idol, en skål med ostbågar och lite rasism?
Eller är det något man liksom tar tag i efter semestern? ”Jaha, då var det vardag igen. Då är väl sluta upp med att dricka vin varje kväll och tycka att alla människor är lika mycket värda. Älskling, har du tvättat min bruna jobbarskjorta?”

Äh! Det finns nog bara helt vanlig dygnetruntrasism. Som används både till vardag och fest.

Wow!

…och nästan lite ”hjälp!”

vilket gensvar på ett enda litet blogginlägg, tänkt som ett sätt för mina FB-vänner att slippa de långa inlägg jag ibland kräks ur mig.

De flesta kommentarerna har typ fått mig att rodna av allt beröm Och det känns ju skitbra. Tack alla!

Alltså alla.

Inte minst till er som pekat på felaktigheter i min text.

det finns ju sådana. Fel.

Så jag tänkte bemöta några av dem och be om ursäkt för andra.

Självklart blir 600 000-60 000= 540000

jättepinsamt.

Skäms gör jag.

Men den viktigaste kritiken handlar om källans trovärdighet.
Mannen i filmklippet jag hänvisat till sitter, när intervjun sker, i Sverigedemokraternas partistyrelse.
Inte som en nödlösning på ett kommunalt mandat. En tung lirare alltså.
Han har sedan länge varit politiskt aktiv i SD och suttit på flera olika poster.
På frågan hur många som ska få stanna i Sverige svarar han 5-10%
Klart han kan ha svarat fel, inte förstått frågan.
Eller så var det kanske just tanken på att skicka ut alla invandrare som fick honom att välja SD som parti.
Alltså inte det välkammade lilla gardet som nu sitter i Stockholm. De som nästan aldrig säger rasistiska saker. Som sällan slåss på stan eller hyllar tredje riket i sina mail.
Kanske gick han med i samma parti som Jimmie Åkesson en gång gjorde. Den uniformerade partiet.
Med armbindlar.
Som ville kasta ut alla invandrare som kommit hit efter 1970.
Partiet som hade samma åsikter om abort som det har i dag, men då inte talade om det ur ett foster-etiskt perspektiv utan motsatte sig aborter för att de hotade det svenska folkets fortlevnad.
Det partiet, samma som Jimmie Åkesson gick med i, som fortfarande gick klädda i uniformer och gjorde hitlerhälsningar.
Självklart gjorde de det för att värna den svenska kulturen och försvara demokratin.
Det betvivlar jag inte en sekund.
För det partiet talade ju om den svenska rasen. Det gör man ju inte nu heller. Det vore ju duktigt löjligt.
Däremot talar man om den ”nedärvda essens” som ”vi svenskar delar”.
Det är ju en jävla skillnad.
Och man kan ju, mycket riktigt påpekat, inte kasta ut folk hur som helst.
Nej.
Det krävs ju, enligt SDs nuvarande retorik då, allvarliga saker för att bli utslängd ur landet. Att man saknar lägenhet till exempel.
Eller att man inte talar svenska.
Och vi Nordens rågblondingar blir ju inte heller utkastade. För oss är det ju assimilering som gäller.
Om man inte påvisar tillräcklig lojalitet då.
Så, nej jag hade fel.
När partistyrelsemannen sa att de ville kasta ut 90% av invandrarna så menade han inte det.
Sånt händer ju hela tiden.
Hur många moderata partistyrelsemedlemmar har inte gått ut i media och sagt att vi måste höja skatterna?
Eller alla dessa ur vänsterpartiets partistyrelse som talat om det självklara i att släppa marknaden fri och oreglerad.
Lite såna där oturliga uttalanden är ju något man får räkna med.
Partiet som engagerade dem
Nej tusan, jag ber om ursäkt.
Jag lurades.
Partiet har ju ändrats jättejättemycket sedan ovanstående plansch prydde väggar.
Att Jimmie Åkesson för några år sedan (2007) satt i tv-soffan och sa att partiprogrammet liknade de tidigaste och att politiken inte ändrats i grunden, ja det var väl bara tok det också.
Eller för att citera Erik Ahlmqvist i trappan på filmen.
Kent Ekerohts film.
När de ljugit för polisen.
Och fått en invandrare inburad.
”Det är så jävla roligt att vara lite ögontjänare ibland.”

Om hur fel det är att kalla SD för Nazister.

Det är helt fel att säga att Sverigedemokraterna är Nazister.

Jo, det har man ju hört och faktiskt de som säger så kan ha rätt.

Nazismen hade (och har) sina konstiga ideal och tankar som SD inte alls ger uttryck för. De är ju inte rasister, de är inte för ett totalitärt samhälle. De är, och det hör man ju på namnet, demokrater. Sverigevänliga demokrater.
Nazisterna var inte demokrater. Där har vi en stor skillnad.
Sverigedemokraterna är ju inte heller rasister, de är kritiska till den massinvandring som andra politiker gjort sig skyldiga till. De vill ju liksom bara att Sverige skall vara Sverige. Att vi får ordning på vårt land först. För det är ju vårt land. Det svenska folkets.

Ett land.

Ett folk.

Det säger ju sig själv, eller hur?

Enligt SD tar vi ju in för många invandrare. De vill ju minska invandringen med 90 %. Det är ganska mycket.

Och enligt SD skall man i Sverige, alltså deras Sverige- det som de som röstar på SD vill ha, det som deras väljare anser vara ”sitt Sverige”, där ska man visa lojalitet mot det ”svenska”.

Den svenska identiteten

Det svenska språket

Den svenska kulturen

Gör man inte det så är det liksom kört. Spelar ingen roll hur många generationer tvättäkta svenskhet du har i dina gener. Brister du i lojalitet mot den svenska kulturen bör du, enligt SDs principprogram, assimileras. Alltså tränas. Till lojalitet. Om du inte utvisas det vill säga.

Men de är inte nazister för det, självklart inte. De är ju demokrater ju.

Sverigevänliga demokrater.

Nu är det ju inte alla som lever upp till Svenskhetskraven. Och om man då har kommit hit från ett annat land och fortfarande känner sig mer tillfreds med att tala på sitt modersmål, om man kan fler ord på t ex arabiska än på svenska- ja då ska man alltså tillbaka. Det gäller 80-90 % av de invandrare vi tagit emot. Så många är alltså här typ i onödan.

De ska tillbaka för att vi ska kunna läka de sår som det mångkulturella rivit upp i den svenska folksjälen. Det är alltså skitmånga människor vi talar om.
Vi har tagit emot ungefär 600 000 flyktingar och invandrare, som bör analyseras och lojalitetsprövas.

90 % av dem kommer skickas hem.

Men kom ihåg nu att jag förstår de stora skillnaderna i ideologi mellan nazismen och sverigedemokratin.

Men hur blir det då när alla dessa 560 000 människor skall avhysas ur landet? Femhundrasextiotusen.

Mer än en halv miljon människor?

Låt oss leka med tanken att SD faktiskt får som de vill. Som de som röstar på SD vill. Väljarna.

Demokraterna- inte nazister.

Sverigevänliga demokrater.

Som värnar folkhemmet.

Jag har svårt att tro att alla kommer känna sig tillfreds med att bli utvisade. Avhysta.

Nu vill jag be dig som läser det här om en tjänst. Jag vill att du tar en liten, liten stund och tänker tillbaka på ett av alla de där fallen som upprört dig. Det lilla barnet som helt plötsligt slits upp från sin skolklass, alla sina kompisar, fritidsaktiviteter. Fotbollsträning. Ett barn som vuxit upp i Sverige och aldrig satt sin fot i det land som föräldrarna flytt ifrån. Ett sånt där fall som får det att vända sig i hjärtat på en och man utbrister ”Nähä! Så här får det ju inte gå till. Inte i Sverige! Tänk på det stackars barnet!” När man skriver på namninsamlingar och låter sig intervjuas av lokaltidningen. Behåll den känslan i ert hjärta eller mage. Den där upprörda känslan av vrede gentemot en oförstående byråkratis maktfullkomlighet.

Så vill jag att ni multiplicerar den med 560 000.

Tänk på alla restauranger, pizzerior, samåbutiker, frisersalonger, grannar, arbetskamrater och hur många av era barns skolkamrater det handlar om. Även om ni inte personligen känner och umgås med invandrare tror jag ni kan förstå vidden av detta.

9 av 10 ska ut.

Hur ska man klara av det? Det kommer ju kräva massiva insatser. Först och främst måste ju den där lojalitetsprövningen äga rum, innan man vet vem som får stanna och vem som ska ut. Frågor om svenska författare, språktest. Kanske testa lojaliteten genom att be muslimer äta griskött och hinduer att äta ko? Kan man inte alla verser på ”så går vi runt kring en enebärsbuske” så ligger man pyrt till. Och nubben-till-sillen-testet, det måste man också klara.

För sådan är ju den svenska kulturen.

Det är sådant det sverigevänliga partiet anser vara viktigt.

Och sen då när lojaliteten prövats, på såväl invandrare som svensk, måste man ju ha fått ihop ett slags register. Kanske med typ tre kolumner? Svensk. Assimilering. Utvisning.

Inte förrän då kan man ta tag i den stora massavhysningen. 560 000 människor.

Det kommer som sagt kräva skitmycket jobb att utvisa alla dem. Polisen kommer inte kunna göra det själva utan måste skapa specialenheter. Kanske frivilliggrupper. Medborgargarden med en snabb väktarutbildning i ryggsäcken. Människor som av lojalitet till sitt fädernesland inser vikten av att rensa ut dem som inte hör hemma där.

Och om inte ens det skulle räcka till, för vi pratar ju om mer än en halv miljon, så får man väl ta hjälp av militären

Tänk då hur en sådan insats kommer te sig i ett av landets invandrartäta områden.

Men, som jag sagt tidigare, SD är inte nazister- så om ni börjar dra paralleller till nazityskland blir jag besviken på er. De är ju bara sverigevänliga demokrater.

Eller, vi behöver inte ens börja i ett av de invandrartäta områdena. Vi kan börja hemma i villa kvarteret, där det bara bor två- tre familjer som inte får stanna. Hämtningen måste ju ske när alla är hemma, förslagsvis på kvällen. I till exempel november har det redan hunnit bli mörkt och i alla fall där jag bor, i Blekinge, regnar det säkert. De brunblöta och vattentunga löven har ännu inte hunnit döljas av den vita snön. Den kommer ju ganska sent om den nu gör det alls. Löven är täckta av rimfrost på morgonen, men det spelar ingen som helst roll.

En insats av den här storleken måste ju bygga på att man går rationellt till väga, man kan ju inte bara plocka ihop en halv miljon människor huller om buller, då blir det ju helt jävla omöjligt. Nej, stad efter stad, by efter by, kvarter efter kvarter.

Så kommer då bilarna. Några mindre där själva hämtarna sitter. Och sedan en större bil. Kanske en buss där andra människor sitter i väntan på nästa steg i utvisningen.

Ett barn  som sover i sin pappas knä.

En tonåring som precis börjat smygröka.

Ett gift par som brukar bråka om vems tur det är att gå ut med soporna.

Efter att ha hållit på och hämta folk i några veckor, eller kanske månader, har männen i bilarna säkert hunnit arbeta upp en likgiltighet inför människornas lidande och vill bara få det gjort snabbt. Så de kan komma hem. Någon ska kanske käka tacos med barnen. Någon annan bara hem till sin tomma lägenhet då han ännu inte funnit den rätta.

Man orkar ju inte lyssna till samma gnäll, gråt och skit kväll efter kväll. Arga män arbetar sena kvällar med att samla ihop folk.

Förmodligen skulle flera av de utvisningshotade redan lämnat sina hem för att undvika hämtarna. Och det är ju inte helt omöjligt att de sökt skydd hos den där svenska familjen längre nedåt gatan, tänker du när du bevittnar spektaklet genom vardagsrumsfönstret. Den där familjen vars barn brukar leka med de där utvisningsbarnen. De går nog i samma klass eller nåt.

Hämtarna blir ännu tröttare och argare när ingen öppnar, så de slår in dörren och genomsöker huset. Ingen hemma. Själv är det väl ingen fara, tänker du. För du klarade ju lojalitetstestet galant. Sjung hoppfallerallanleeeeej. du till och med drog ut på hejet innan du gjorde nu-sveper-jag-nubben-gesten.

Perfekt.

Svenskt.

Lojalt.

Men nu när hämtarna inte hittat dem de söker, ja då blir de tvungna att kolla runt. De knackar snart på din dörr. Först några lagom ointresserat ställda rutinfrågor. Sedan genomsöker de väl huset. Bara för att vara på den säkra sidan. De hittar några av de souvenirer ni köpte i Egyten och sonens palestinasjal. Helvete. Klart som fan de fattar misstankar. De trötta, likgiltigt arga männen. För att rädda dig berättar lilltösen snabbt om lekkamratsgrannarna. Du inser också att du kanske borde gjort det med en gång, för nu måste du ju bli registrerad som en med ”illojala tendenser”.

Tur de gått igenom det korrekta sättet att agera i skolan. Lite som det där med komposteringen som pojken tjatade om i flera månader.

De hämtar sedan hela den andra familjen och nu står fyra hus i kvarteret tomma. Du ser när bussen och bilarna kör vidare.

Förhoppningsvis kommer det att flytta in lite svenskare människor nu, annars kommer de tomma husens förfall att minska värdet på ditt hus.

Så samlas de då ihop 560 000 utlänningar och ett okänt antal svenskar. Illojala svenskar. Men de utvisas ju förstås inte. De hamnar i assimileringsläger. Också ganska rationaliserade historier. För de är ju också en hel del.

För att minimera arbetet upprättar man snart något bättre system för att avgöra vilka svenskar som är benägna att gömma utlänningar. De som ”gillade olika” på aftonbladets kampanj ligger ju inte bra till. Och de som följer Jonas Gardell på Twitter tycks vara mer illojala än andra. Kan vara lika bra att gå med i sverigedemokraterna bara för att slippa bli misstänkt i onödan.

För man är ju sverigevän.

Majstång.

Dalahäst.

Fläskfärs.

I villaområdena lägger sig snart viljan att inte sticka ut, att inte misstänkas härbärgera utlänningar eller umgås med folk som gör det, som en blöt misstänksamhetsfilt över alla sociala situationer. Men det är ändå bättre där än det är för de som bor i de där invandrartäta förorterna.

Där har det ju gått käpprätt åt helvete.

Fatta hur många bussar det krävs till exempelvis Rosengård. Och personal. Varken polisen eller hämtarna räcker till.

Barn.

Vuxna.

Gamla

Och inte minst ungdomarna som vill stanna kvar. Och som tycker sig ha rätt till det bara för att de råkar vara födda i Sverige. De saknar ju den ”nedärvda essens” som kännetecknar svensken. Enligt Sverigedemokraterna alltså.

Det Sverigevänliga och demokratiska alternativet.

Så ungdomarna gör motstånd. Typiskt icke-svenskar. Illojala mot nationen. Inte konstigt att de ska deporteras. Som sagt, polisen och hämtarna räcker ju knappast till i de områdena. Militären får rycka in. Till en början mest som en sköld för att polisen och hämtarna ska kunna sköta sitt jobb utan att bli utsatta för stenkastning. Eskalerar motståndet finns det väl egentligen inget alternativ.

Militären.

Full kraft.

De politiker från andra partier som säger ifrån, höjer sina röster kommer snart att klassas som illojala och bara för att de inte ska försvåra hela upprensningen är det väl bäst att de förs undan. Bara så länge, till dess att situationen lugnat sig. För ska man ha ett folk. Ett land. Då finns det bara plats för en ledare. Annars slits ju nationen lätt itu. Och det var ju inte det folket ville när de röstade på SD. Nej, illojala politiker gör mer skada än nytta. I alla fall just nu. Det var ju dessutom de som tillät situationen att uppstå från första början.

Mångkulturell.

Massinvandring.

Ohejdad.

Och bussarna, ja det finns ju inte hur många bussar som helst. De blir ganska trånga om man säger. De kommer väl att gå oavbrutet, natt som dag.

Och vart ska man göra av alla de människor som väntar på utvisning. Det tar ju ett tag bara att fixa logistiken.

Vem skall vart.

Hur tar de sig dit.

Kanske måste man ha liksom en plats att förvara dem. En plats där de inte ställer till mer mångkulturell oreda som gör oss osäkra i folksjälen.

En stadsdel kanske?

Med murar runt?

Eller läger?

Men de kan ju inte bara sitta där och fortsätta kosta pengar, det har de ju gjort tillräckligt, dessa kravmaskiner. Så länge som de vägrat jobba och bara sugit ut det svenska folket är det väl inte mer än rätt att de liksom betalar tillbaks lite. Det finns ju massor med arbete som måste utföras.

Kanske bara slänga in de andra illojala där också. Politiker, kulturberikare, batikhäxor, vänsterextremister, homosexuella och den där jävla PK-eliten.

Så länge.

Bara.

Det är ju svårt att hitta tillräckligt många lärare i assimilering å där bara hux flux. Och hur avgör man vilka som ska få komma först i kön till assimileringsinstitutionerna? Kanske kan det vara så att de som arbetar hårdast i lägret visar störst vilja att återanpassa sig. Att bli assimilerade?

Kanske kan arbete ge frihet?

En svensk, demokratisk frihet.

Och återigen så här i slutet av min text vill jag återigen påminna er om hur fel det är när man jämför Sverigedemokraterna med Nazisterna.

Nazisterna var ju onda.

Sverigedemokraterna är ju vänliga.

Sverigevänliga.

Edit:

 
Edit 2: ”Det hela är mycket enkelt. Om Du är motståndare till det mångkulturella samhället och EU är Du med oss – är Du inte det så är Du mot oss (d.v.s. en Quissling). […] . Om undersökningen visar att Bergsjön säger nej till mångkulturen kommer SD att verka för att Bergsjön delas upp i en mångkulturell del och en homogen del, i väntan på assimilering eller repatriering av de främmande. […] Vi ska använda partistödspengarna till att hjälpa fattiga svenskar och broderfolk att flytta från invandrartäta områden i Göteborg, allt för att motverka integrationen.”
– Per och Lars Emanuelsson, då, 2004, ordförande och vice ordförande för SD Göteborg, i ett brev till Bergsjöborna.
Enligt dåvarande partiordförande ”ett mindre avsteg som är lätt att förklara.”